maxmackhé

Musik, politik och samhällskritik

Kan man konvertera till same? Del – 3 Slutet

I den här, i vart fall tilltänkt, sista delen vill jag bara redogöra för vad jag har kommit fram till, hur jag tycker att kriterierna till Sametingets röstlängd / valgmanntall borde fungera.

Först vill jag bara säga att det här har inte varit ett konstnärsprojekt. Jag har gått några allvarliga rundor med mig själv där jag tvingats att verkligen tänka, diskutera med andra av olika uppfattningar och känna efter vart jag själv står någonstans i den här saken. Det har till tider gjort mig personligen ganska förvirrad då jag hela tiden har försökt att hålla mig objektiv och öppen för vad folk menar om hur det borde fungera. Som sagt, det har varit en “schizofren” process av och till, där olika saker i mig många gånger satts upp mot varandra. Vad är riktig och rätt? Det har varit en dragkamp i mig mellan obehaget och tvivlet å ena sidan, och viljan att komma fram till en egen mening och förbättra något som jag kan uppleva som lite haltande. Jag ber så mycket om ursäkt om någon känner sig trampad på, jag har bara varit nödd att gå till botten med det här och jag valde att göra det genom en blogg, bland annat för att utformningen till röstlängdens/valgmanntallets kriterier vidrör betydligt flera än mig och jag tänker att det därför är viktigt att diskutera hur det ska fungera.

Varför ska jag bry mig om röstlängdens/valgmanntallets kriterier?

Därför att det finns krafter inom Sametingen både på norsk och svensk sida som vill öppna upp kriterierna till röstlängden/valgmanntallet och få in folk som ligger i någon slags gråson, t ex människor som levt länge i Sápmi och som har tillägnat sig samiskt språk och kultur. Några av oss är gott integrerade i det samiska samhället och ses kanske av många som samer, men är det riktigt att öppna upp kriterierna till röstlängden/valgmanntallet och släppa in oss?

Jag tror inte på att öppna upp röstlängdens/valgmanntallets kriterier. Jag tänker att Sametinget måste vara för samer. Om man håller dörren öppen så får man snart in folk som inte är samer och Sametinget blir till ett öppet forum för alla människor som vill ha medbestämmande i samiska angelägenheter. Det skulle urholka både Sametinget och samerna som folkgrupp. Det kan kanske vara lockande att ta in någon som i princip fullständigt och totalt integrerats i det samiska samhället, säg t ex en ingift som lever som en same och har massor med bra samepolitiska idéer och förslag, men hur ska man lyckas reglera det i ett generellt kriterium så att man får in just denne? Jag kan för det första inte se att det går att reglera på det viset utan att man snart hade blivit tvungen att öppna upp kriterierna ännu mer. T ex varför bara ingifta? En annan sak är ju att det låter väldigt demokratiskt underligt att man skulle ta in vissa människor baserat på att de har väldigt bra åsikter och är trevliga att ha i det samiska samhället.

Dessutom så är ju Sametinget inte en sluten värld dit allt som hör till samepolitik ska hålla sig. Det finns också andra arenor för alla som är intresserade av samepolitiskt engagemang, så som kommunpolitiken, i landstinget/fylkestinget och i riksdagen/stortinget, och där hade det verkligen behövts höjas mer samepolitiska röster. Sedan kan man ju faktiskt vara engagerad i ett parti i Sametinget, utan att man för den skull just själv kan rösta eller kandidera på valbar plats. Fast för en del är kanske inte de politiska motiven den huvudsakliga meningen med Sametingets röstlängd / valgmanntall, utan kanske snarare den yttersta bekräftelsen på att de är samer, men Sametingets röstlängd / valgmanntall är ju inte ett samemanntall, en registrering där alla som identifierar sig som samer skall finnas inräknade. Det är en lista för samer som uppfyller kriterierna till röstlängden/valgmanntallet och som vill rösta till Sametinget eller kandidera på valbar plats på en röstlista.

Kriterierna till Sametingets valgmanntall på norsk sida tycker jag är ganska bra. Skärper man kriterierna så kommer en del samer inte att komma in i valgmanntallet och mjuknar man upp kriterierna så öppnar man upp för något som kan leda till en urholkning av samerna som folkgrupp och urbefolkning. Sametinget ska vara till för samer och det ska inte vara för enkelt att åberopa sig en samisk identitet och faktiskt få rätten till möjligheten att bli samernas president. Jag kan gott köpa att man över en generationsgräns har möjligheten att få komma in i valgmanntallet, även om ens föräldrar var ickesamer. Om någon helt från barnaåren vuxit upp som same, med språk och kultur, ja, så är det kanske en ganska rimlig utveckling att den personen också får rösta i Sametinget.

Däremot kriterierna till Sametingets röstlängd på svensk sida har jag inte förstått ännu, för som det framstår på söknadsblanketten till röstlängden så räcker det om man anser sig vara same och om man talar samiska i hemmet. Om det fungerar så rent praktiskt eller om det finns andra bakomliggande meningar och bedömningar här som inte syns, det vet jag inte. Jag tänker i alla fall att det hade varit bra om röstlängderna/valgmanntallen till Sametingen i de olika länderna hade haft samma kriterier och utformning, och den norska sidans är bra.

Dock något som jag fortsatt menar haltar lite rör definieringen om man har eller har haft samiska som hjemmespråk. Jag tycker inte det framkommer med 100 % tydlighet vad ett hjemmespråk är, eller hur länge en uppväxt är. På söknadsblanketten står ungefär översatt; Med hemspråk menas det språk som du hade under uppväxten, om du pratade flera språk så ska samiska ha varit ett av dem. Ok, det är ganska klart, men så länge som det inte finns en uppföljning eller ett kontrollsystem som bedömer sökarens uppgifter så blir det helt upp till sökaren själv att tolka vad de begreppen innebär. Det är väl allra helst ett kontrollsystem som skulle ha varit på plats. Att det finns ett ansvar för sökaren att lämna korrekta uppgifter är ju fint det, men om uppgifterna baseras helt på sökarens egna tolkningar så mister ju definationen och kriteriet lite tyngd.

Jag hoppas att jag nu har fått med det mesta av det jag vänt ut och in på och grubblat på de sista veckorna. Detta är i vilket fall det jag har kommit fram till, självklart har jag inte stängt mina öron för inspel och i en del detaljer kan jag helt säkert byta mening, ingenting är skrivet i sten för all och evig tid. Detta är min nuvarande slutsats och med detta som bakgrund så kommer jag att stryka mig själv ur valgmanntallet eftersom jag menar att jag inte uppfyller kriterierna, i vart fall så som jag tänker att kriterierna borde fungera och förmodligen också som det är tänkt att de skall fungera.

Till sist. Jag är glad över att det finns så många otroligt bra kandidater på valbar plats att rösta på till Sametinget. Naturligtvis hade jag väldigt gärna röstat. Sametingsvalet är det val som jag förmodligen allra helst skulle vilja rösta i, jag hade gärna om så haft flera röster som jag kunde lägga på de som jag tycker är bra, men rätt ska vara riktigt och därför drar jag mig ur. Däremot ni som har möjlighet att rösta till Sametinget, gör det, Sametinget är viktigt. Rösta!

Image

/Max Mackhé

Advertisements

Kan man konvertere till same? Del 2 – Uppföljning

Som jag hoppas att alla har förstår så är meningen med de här blogginläggen att ifrågasätta och öppna för en diskussion om kriterierna till Sametingets röstlängd/valgmanntall är tillräckligt gott utformade och om de fungerar så som man önskar att de ska göra. Bakgrunden till att jag gör detta är att jag av en sametingspolitiker, som känner min historia, blev uppmanad att söka mig in i Sametingets röstlängd/valgmanntall och engagera mig sametingspolitiskt. Detta satte igång en massa frågor i mig som gjorde mig både ganska osäker och förvirrad. Vem ska ha möjlighet att stå med i röstlängden/valgmanntallet? Hur vill man att det ska fungera?

Det har bland annat framkommit i media att det har varit problem för en del samer som inte har det samiska språket tryggat i familjen, att komma med i röstlängden/valgmanntallet. Är det då så att det läggs för stor vikt på ett språkligt krav? Samtidigt har det höjts röster med förslag om att bland annat ingifta ickesamiska personer borde få ha möjlighet att ge sin stämma i val till Sametinget, men vill man släppa in människor som, i och för sig, lever i det samiska samhället och vars liv påverkas av politiken i Sametinget, men som inte är födda som samer? Hur stor anknytning ska man i så fall behöva ha till den samiska kulturen, det samiska samhället eller till det samiska språket, för att kunna få möjlighet att rösta till Sametinget? Vad riskerar man att en uppmjukning av kriterierna till röstlängden/valgmanntallet skulle kunna resultera i? Det kan ju faktiskt också hända att nuvarande kriterier är de bästa som möjligt går att uppbringa och att allt egentligen i det stora hela fungerar just så som det ska.

Det subjektiva kravet är otroligt svårt att mäta och bedöma, det som kanske borde vara det viktigaste kriteriet för att kunna komma med i Sametingets röstlängd/valgmanntall; Anser du dig själv vara same? Det är nästan så att den frågan på söknadsblanketten till Sametingets röstlängd/valgmanntall skulle följas av ett bestyrkande, “Om du svarar JA på om du anser dig vara same förbinder du dig härmed till att våga vara same fullt ut i alla livets skeenden, vad som än händer, privat och offentligt”. På så sätt skulle man kanske lägga en hårdare betydelse i att anse sig vara same och kanske skulle man då också slippa snack om hur många procent samisk man är, som om det samiska kunde urvattnas, som om ens handlingar blev mer eller mindre viktiga genom att man ansåg sig vara en större eller mindre grad samisk. Det här sista förslaget ska ni veta att jag skriver med glimten i ögat men ja, det bottnar absolut i en allvarligt menad tanke.

Nu ser söknadsblanketterna när man söker till Sametinget på norsk och till svensk sida lite olika ut. I söknadsblanketten till Sametinget på svensk sida finns en ruta där man enkelt ska kryssa JA eller NEJ på konstaterandet; ” Jag talar samiska i hemmet.” På norsk sida ser det lite annorlunda ut, man kryssar i en ruta om “Jag har samisk som hjemmespråk”, men det finns också en krussidull som hänvisar till en skrift längre ned på söknadsblanketten. Där nere på sidan står en liten text med en definiering att läsa; “Med hjemmespråk menes det språket som du brukte under oppveksten. Ofte brukes ordet morsmål. Dersom det er blitt brukt flere språk i hjemmet under oppveksten, skal samisk ha vært ett av disse.”

Jag erkänner att min tolkning av “hjemmespråk” på söknadsblanketten när jag sökte till Sametingets valgmanntall på norsk sida, var väldigt vid. Men det hela kommer ju an på, dels hur mycket samiska som ska ha pratats i hemmet i uppväxten, och dels på hur lång en uppväxt beräknas vara. Om man t e x  läst samiska på högstadiet/ungdomskolan eller på gymnasiet och använt språket aktivt, räknas det då som ett “hjemmespråk du brukte under oppveksten”? Det kan hända att min fars försök att lära mig namnen på fjällen hemma på sydsamiska, att samisktalande vänner lärde mig att hälsa på samiska och att säga de enklaste artighetsfraserna inte håller för definieringen “ett hjemmespråk”. Det kan också hända att min uppväxt var över när jag 21 år gammal började att läsa samiska, då jag på allvar började att ta del av språket, men utifrån vad som står på söknadsblanketten måste jag säga att det här är inte 100 % tydligt.

Oavsett, så innebär nuvarande kriterier i praktiken att en ickesamisk person kan lära sig samisk, uppfostra sina barn med det samiska språket och om dessa sen ser sig vara samer så uppfyller de kriterierna för att vara med i Sametingets röstlängd/valgmanntall, så som jag har förstått det. Om det är rätt eller fel, om det är riktigt att det ska vara så, vet jag inte. Kanske ska det inte vara så vattentäta skott mellan vad som vanligen uppfattas som samiskt och vad som vanligen uppfattas som ickesamiskt. Är det kulturell och språklig tillnärming, som till och med sträcker sig över generationer, så ska det kanske finnas en möjlighet för det.

Fast min första känsla när jag läste kriterierna var att det här ser alldeles för enkelt och generöst ut, det här inbjuder ju “samer av tvivelaktigt ursprung”, such as my self, att rösta i sametingen. Efter att ha känt och tänkt på det här och fått höra diskussionerna så är jag för det första inte så säker på att det är så enkelt, och för det andra heller inte så säker på att nuvarande kriterier inte skulle vara bra. Att de sedan inte passar alla viljor är kanske svårt att göra någonting åt. Någon slinker in som enligt andra inte borde ha varit där och någon blir lämnad utanför som borde ha fått komma in. Det är kanske en glipp som av och till drabbar någon. Jag hoppas bara i så fall att det går att rätta upp i och att alla samer som vill rösta i Sametinget har möjlighet till det.

…och som jag förstod det så är ingenting helt säkert ännu. En journalist ringde till mig nu i dagarna och sa att min söknad skulle gå igenom någon slags korrekthetskontroll och att det gott och väl kan hända att jag likväl inte kommer att stå med i Sametingets valgmanntall. Vi får se. Fortsättning följer.

Max Mackhé

Sámi Wanna Be – Kan man konvertera till same?

Det här är ett spörsmål som jag verkligen trodde att jag aldrig skulle behöva ställa, varken till mig själv eller till någon annan, jag tyckte det föll på sin egen orimlighet, det går inte att bli en annan etnicitet. Det finns kanske dom som prövar, men man är ju det man är oavsett om man målar sig brun, lär sig dansa latinodanser eller bestämmer sig för att leva som nomadiserande barfotabarn, i takt med naturen, med gitarren på ryggen och en fredspipa bakom örat.

Fast kanske är det inte heller bara den faktiska etniciteten som är den intressanta nämnaren för Sametingets röstlängd / samemanntallet. Särskilt språket och identiteten är nog så viktiga. Sedan jag blev uppringd av en sametingspolitiker för någon månad sedan, har jag blivit tvungen att tänka igenom några av mina tidigare ståndpunkter.

Så här var det; Jag var på väg till en kompis då telefonen plötsligt ringde, en sametingspolitiker som känner mig gott, presenterade sig och frågade mig rätt ut;

– Max, är du med i sameröstlängden?

– …eh…nej, det är jag väl av ganska naturliga skäl inte.

– Du vet väl om att du uppfyller alla kriterier för att vara med i sameröstlängden?

– Vad?

– Ja, att du ser dig själv som same och du pratar samiska i hemmet. Det är allt som krävs.

– Men…?

– Nu är det för sent till årets val, men till nästa val måste du anmäla dig sameröstlängden. Du ska stå med på våran röstlista, Max.

Det var ett hastigt och för mig ett ganska märkligt samtal. Först ville jag bara skaka av mig det och tänkte att det är länge till nästa val och om jag har tur kanske sametingspolitikern hinner glömma alltsammans tills dess och mitt liv kan gå vidare i sin normala, partipolitiskt obundna och kaotiska gång. Fast samtidigt satte det helt tydligt några saker på sin spets som jag inte bara kunde släppa:

1. Ser jag mig själv som same?
2. Är jag tillräckligt inne i det samiska samhället för att har rätt att påverka den närmiljö som jag lever i, genom att ta en aktiv del av valet till Sametinget?
3. Är det sant att kriterierna för att bli upptagen i sameröstlängden är att se sig själv som same och att prata samiska i hemmet? Kan det vara så enkelt och om det är det, är det bra att det är så?

För er som inte känner till min bakgrund är anledningen till att jag reagerade på telefonsamtalet helt enkelt den att jag är född svensk, av svenska föräldrar, även om det helt riktig nog är i det sydsamiska området. Därför är det inte heller konstigt att inslag av både samisk kultur och språk alltid funnits i min närmiljö, men oavsett det så har det aldrig varit tal om att min familj skulle ha varit något annat än svenskar.

För att göra en lång historia kort, jag växte upp, började dränga i renskötseln, lärde mig efter hand allt mer av de samiska språken och kulturen och plötsligt en dag, efter många år i det samiska samhällets tjänst, kan jag inte förneka och säga något annat än att jag är en del av det, det samiska samhället. Greit nok, jag har aldrig tidigare tagit dom orden i min mun, att jag ser mig själv som same, men är det inte samtidigt just det jag gör när jag ser mig själv som en medborgare av Sápmi?

Som sagt, tankarna började fara runt i mig och jag bestämde mig dagen efter telefonsamtalet för att kolla upp om det som sametingspolitikern sagt stämde, vilket det till min stora förvåning faktiskt gjorde:

“…enligt sametingslagen (1 kap. 2 §) två kriterier. Det ena är ett subjektivt kriterium, att du själv anser dig vara same. Det andra är ett objektivt kriterium som har med det samiska språket att göra. Antingen att du själv har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller att någon av dina föräldrar har eller har haft det, eller att någon av dina mor- eller farföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet. Det är alltså viktigt att du på något sätt gör sannolikt att den person du hänvisar till har kunnat samiska. På vilket sätt du gör det kan variera.”

Alltså, eftersom jag pratar samiska och eftersom jag rent subjektivt ser mig som same så uppfyller jag kriterierna för att vara med i sameröstlängden. Jag tänkte en stund. Ska det verkligen vara meningen att det är så här det ska fungera? Ok. Så rent teoretiskt kan jag, född svensk dáčča, vara med i sameröstlängden. Det tar lite tid att helt ta in. Men så dyker nästa tanke upp, det står ju också att;

“Om du har en förälder som är eller har varit upptagen i sameröstlängden räcker det med att ange förälderns namn.”

Så om jag, född svensk, blir upptagen i sameröstlängden (i enlighet med kriterierna för hemspråk och rent subjektiv uppfattning om egen identitet), reser till Dáččaland och får barn där, så kan alla mina efterkommare, oavsett deras okunskap om eller ointresse för det samiska samhället, språket eller i det hela taget, oavsett om de har någon som helst genetisk tillhörighet till Sápmi, ändå rösta i sametingsvalet. Eller?

Det här öppnar ju i praktiken faktiskt upp möjligheten för mig att “konvertera” både mig själv och därigenom också mina eventuellt kommande dáččabarn, dáččabarnbarn och dáččabarnbarns barn, till samer. Kan det verkligen vara möjligt? Jag har alltid känt att Sápmi är generöst men något i mig säger att det KAN inte vara så enkelt. Eller kan det vara det? Nåja, det finns nog bara ett sätt för att finna det ut. Därför har jag bestämt mig för att söka för att bli upptagen av sameröstlängden.

Sagt och gjort, och för att göra det helt riktigt som svensk medborgare boende på norsk sida, har jag sökt till både svenska Sametingets röstlängd och till samemanntallet på norsk sida. Där någonstans inser jag plötsligt att det kan uppstå en ny problemställning, att det finns en möjlighet att jag blir “same” i det ena landet, men inte i det andra.

Egentligen är ju det kanske skit samma ur ett identitetsperspektiv, man är ju det man är oavsett etiketten som andra sätter på en, men sameröstlängden/samemanntallet handlar ju i första hand om möjligheten och viktigheten i att kunna påverka sin närmiljö fullt ut. Den stora frågan är ju trots allt OM jag har rätt att göra det i Sápmi?

Mina ansökningar är inskickade till Sametingen i Sverige och Norge. Ett svar är ankommet.

Image

Max Mackhé

Den här bloggen är öppnad för att bjuda in till diskussion och eftertanke. Är kriterierna till sameröstlängden/samemanntallet goda nog?