Sámi Wanna Be – Kan man konvertera till same?

by maxmackhe

Det här är ett spörsmål som jag verkligen trodde att jag aldrig skulle behöva ställa, varken till mig själv eller till någon annan, jag tyckte det föll på sin egen orimlighet, det går inte att bli en annan etnicitet. Det finns kanske dom som prövar, men man är ju det man är oavsett om man målar sig brun, lär sig dansa latinodanser eller bestämmer sig för att leva som nomadiserande barfotabarn, i takt med naturen, med gitarren på ryggen och en fredspipa bakom örat.

Fast kanske är det inte heller bara den faktiska etniciteten som är den intressanta nämnaren för Sametingets röstlängd / samemanntallet. Särskilt språket och identiteten är nog så viktiga. Sedan jag blev uppringd av en sametingspolitiker för någon månad sedan, har jag blivit tvungen att tänka igenom några av mina tidigare ståndpunkter.

Så här var det; Jag var på väg till en kompis då telefonen plötsligt ringde, en sametingspolitiker som känner mig gott, presenterade sig och frågade mig rätt ut;

– Max, är du med i sameröstlängden?

– …eh…nej, det är jag väl av ganska naturliga skäl inte.

– Du vet väl om att du uppfyller alla kriterier för att vara med i sameröstlängden?

– Vad?

– Ja, att du ser dig själv som same och du pratar samiska i hemmet. Det är allt som krävs.

– Men…?

– Nu är det för sent till årets val, men till nästa val måste du anmäla dig sameröstlängden. Du ska stå med på våran röstlista, Max.

Det var ett hastigt och för mig ett ganska märkligt samtal. Först ville jag bara skaka av mig det och tänkte att det är länge till nästa val och om jag har tur kanske sametingspolitikern hinner glömma alltsammans tills dess och mitt liv kan gå vidare i sin normala, partipolitiskt obundna och kaotiska gång. Fast samtidigt satte det helt tydligt några saker på sin spets som jag inte bara kunde släppa:

1. Ser jag mig själv som same?
2. Är jag tillräckligt inne i det samiska samhället för att har rätt att påverka den närmiljö som jag lever i, genom att ta en aktiv del av valet till Sametinget?
3. Är det sant att kriterierna för att bli upptagen i sameröstlängden är att se sig själv som same och att prata samiska i hemmet? Kan det vara så enkelt och om det är det, är det bra att det är så?

För er som inte känner till min bakgrund är anledningen till att jag reagerade på telefonsamtalet helt enkelt den att jag är född svensk, av svenska föräldrar, även om det helt riktig nog är i det sydsamiska området. Därför är det inte heller konstigt att inslag av både samisk kultur och språk alltid funnits i min närmiljö, men oavsett det så har det aldrig varit tal om att min familj skulle ha varit något annat än svenskar.

För att göra en lång historia kort, jag växte upp, började dränga i renskötseln, lärde mig efter hand allt mer av de samiska språken och kulturen och plötsligt en dag, efter många år i det samiska samhällets tjänst, kan jag inte förneka och säga något annat än att jag är en del av det, det samiska samhället. Greit nok, jag har aldrig tidigare tagit dom orden i min mun, att jag ser mig själv som same, men är det inte samtidigt just det jag gör när jag ser mig själv som en medborgare av Sápmi?

Som sagt, tankarna började fara runt i mig och jag bestämde mig dagen efter telefonsamtalet för att kolla upp om det som sametingspolitikern sagt stämde, vilket det till min stora förvåning faktiskt gjorde:

“…enligt sametingslagen (1 kap. 2 §) två kriterier. Det ena är ett subjektivt kriterium, att du själv anser dig vara same. Det andra är ett objektivt kriterium som har med det samiska språket att göra. Antingen att du själv har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller att någon av dina föräldrar har eller har haft det, eller att någon av dina mor- eller farföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet. Det är alltså viktigt att du på något sätt gör sannolikt att den person du hänvisar till har kunnat samiska. På vilket sätt du gör det kan variera.”

Alltså, eftersom jag pratar samiska och eftersom jag rent subjektivt ser mig som same så uppfyller jag kriterierna för att vara med i sameröstlängden. Jag tänkte en stund. Ska det verkligen vara meningen att det är så här det ska fungera? Ok. Så rent teoretiskt kan jag, född svensk dáčča, vara med i sameröstlängden. Det tar lite tid att helt ta in. Men så dyker nästa tanke upp, det står ju också att;

“Om du har en förälder som är eller har varit upptagen i sameröstlängden räcker det med att ange förälderns namn.”

Så om jag, född svensk, blir upptagen i sameröstlängden (i enlighet med kriterierna för hemspråk och rent subjektiv uppfattning om egen identitet), reser till Dáččaland och får barn där, så kan alla mina efterkommare, oavsett deras okunskap om eller ointresse för det samiska samhället, språket eller i det hela taget, oavsett om de har någon som helst genetisk tillhörighet till Sápmi, ändå rösta i sametingsvalet. Eller?

Det här öppnar ju i praktiken faktiskt upp möjligheten för mig att “konvertera” både mig själv och därigenom också mina eventuellt kommande dáččabarn, dáččabarnbarn och dáččabarnbarns barn, till samer. Kan det verkligen vara möjligt? Jag har alltid känt att Sápmi är generöst men något i mig säger att det KAN inte vara så enkelt. Eller kan det vara det? Nåja, det finns nog bara ett sätt för att finna det ut. Därför har jag bestämt mig för att söka för att bli upptagen av sameröstlängden.

Sagt och gjort, och för att göra det helt riktigt som svensk medborgare boende på norsk sida, har jag sökt till både svenska Sametingets röstlängd och till samemanntallet på norsk sida. Där någonstans inser jag plötsligt att det kan uppstå en ny problemställning, att det finns en möjlighet att jag blir “same” i det ena landet, men inte i det andra.

Egentligen är ju det kanske skit samma ur ett identitetsperspektiv, man är ju det man är oavsett etiketten som andra sätter på en, men sameröstlängden/samemanntallet handlar ju i första hand om möjligheten och viktigheten i att kunna påverka sin närmiljö fullt ut. Den stora frågan är ju trots allt OM jag har rätt att göra det i Sápmi?

Mina ansökningar är inskickade till Sametingen i Sverige och Norge. Ett svar är ankommet.

Image

Max Mackhé

Den här bloggen är öppnad för att bjuda in till diskussion och eftertanke. Är kriterierna till sameröstlängden/samemanntallet goda nog?

Advertisements