Kan man konvertere till same? Del 2 – Uppföljning

by maxmackhe

Som jag hoppas att alla har förstår så är meningen med de här blogginläggen att ifrågasätta och öppna för en diskussion om kriterierna till Sametingets röstlängd/valgmanntall är tillräckligt gott utformade och om de fungerar så som man önskar att de ska göra. Bakgrunden till att jag gör detta är att jag av en sametingspolitiker, som känner min historia, blev uppmanad att söka mig in i Sametingets röstlängd/valgmanntall och engagera mig sametingspolitiskt. Detta satte igång en massa frågor i mig som gjorde mig både ganska osäker och förvirrad. Vem ska ha möjlighet att stå med i röstlängden/valgmanntallet? Hur vill man att det ska fungera?

Det har bland annat framkommit i media att det har varit problem för en del samer som inte har det samiska språket tryggat i familjen, att komma med i röstlängden/valgmanntallet. Är det då så att det läggs för stor vikt på ett språkligt krav? Samtidigt har det höjts röster med förslag om att bland annat ingifta ickesamiska personer borde få ha möjlighet att ge sin stämma i val till Sametinget, men vill man släppa in människor som, i och för sig, lever i det samiska samhället och vars liv påverkas av politiken i Sametinget, men som inte är födda som samer? Hur stor anknytning ska man i så fall behöva ha till den samiska kulturen, det samiska samhället eller till det samiska språket, för att kunna få möjlighet att rösta till Sametinget? Vad riskerar man att en uppmjukning av kriterierna till röstlängden/valgmanntallet skulle kunna resultera i? Det kan ju faktiskt också hända att nuvarande kriterier är de bästa som möjligt går att uppbringa och att allt egentligen i det stora hela fungerar just så som det ska.

Det subjektiva kravet är otroligt svårt att mäta och bedöma, det som kanske borde vara det viktigaste kriteriet för att kunna komma med i Sametingets röstlängd/valgmanntall; Anser du dig själv vara same? Det är nästan så att den frågan på söknadsblanketten till Sametingets röstlängd/valgmanntall skulle följas av ett bestyrkande, “Om du svarar JA på om du anser dig vara same förbinder du dig härmed till att våga vara same fullt ut i alla livets skeenden, vad som än händer, privat och offentligt”. På så sätt skulle man kanske lägga en hårdare betydelse i att anse sig vara same och kanske skulle man då också slippa snack om hur många procent samisk man är, som om det samiska kunde urvattnas, som om ens handlingar blev mer eller mindre viktiga genom att man ansåg sig vara en större eller mindre grad samisk. Det här sista förslaget ska ni veta att jag skriver med glimten i ögat men ja, det bottnar absolut i en allvarligt menad tanke.

Nu ser söknadsblanketterna när man söker till Sametinget på norsk och till svensk sida lite olika ut. I söknadsblanketten till Sametinget på svensk sida finns en ruta där man enkelt ska kryssa JA eller NEJ på konstaterandet; ” Jag talar samiska i hemmet.” På norsk sida ser det lite annorlunda ut, man kryssar i en ruta om “Jag har samisk som hjemmespråk”, men det finns också en krussidull som hänvisar till en skrift längre ned på söknadsblanketten. Där nere på sidan står en liten text med en definiering att läsa; “Med hjemmespråk menes det språket som du brukte under oppveksten. Ofte brukes ordet morsmål. Dersom det er blitt brukt flere språk i hjemmet under oppveksten, skal samisk ha vært ett av disse.”

Jag erkänner att min tolkning av “hjemmespråk” på söknadsblanketten när jag sökte till Sametingets valgmanntall på norsk sida, var väldigt vid. Men det hela kommer ju an på, dels hur mycket samiska som ska ha pratats i hemmet i uppväxten, och dels på hur lång en uppväxt beräknas vara. Om man t e x  läst samiska på högstadiet/ungdomskolan eller på gymnasiet och använt språket aktivt, räknas det då som ett “hjemmespråk du brukte under oppveksten”? Det kan hända att min fars försök att lära mig namnen på fjällen hemma på sydsamiska, att samisktalande vänner lärde mig att hälsa på samiska och att säga de enklaste artighetsfraserna inte håller för definieringen “ett hjemmespråk”. Det kan också hända att min uppväxt var över när jag 21 år gammal började att läsa samiska, då jag på allvar började att ta del av språket, men utifrån vad som står på söknadsblanketten måste jag säga att det här är inte 100 % tydligt.

Oavsett, så innebär nuvarande kriterier i praktiken att en ickesamisk person kan lära sig samisk, uppfostra sina barn med det samiska språket och om dessa sen ser sig vara samer så uppfyller de kriterierna för att vara med i Sametingets röstlängd/valgmanntall, så som jag har förstått det. Om det är rätt eller fel, om det är riktigt att det ska vara så, vet jag inte. Kanske ska det inte vara så vattentäta skott mellan vad som vanligen uppfattas som samiskt och vad som vanligen uppfattas som ickesamiskt. Är det kulturell och språklig tillnärming, som till och med sträcker sig över generationer, så ska det kanske finnas en möjlighet för det.

Fast min första känsla när jag läste kriterierna var att det här ser alldeles för enkelt och generöst ut, det här inbjuder ju “samer av tvivelaktigt ursprung”, such as my self, att rösta i sametingen. Efter att ha känt och tänkt på det här och fått höra diskussionerna så är jag för det första inte så säker på att det är så enkelt, och för det andra heller inte så säker på att nuvarande kriterier inte skulle vara bra. Att de sedan inte passar alla viljor är kanske svårt att göra någonting åt. Någon slinker in som enligt andra inte borde ha varit där och någon blir lämnad utanför som borde ha fått komma in. Det är kanske en glipp som av och till drabbar någon. Jag hoppas bara i så fall att det går att rätta upp i och att alla samer som vill rösta i Sametinget har möjlighet till det.

…och som jag förstod det så är ingenting helt säkert ännu. En journalist ringde till mig nu i dagarna och sa att min söknad skulle gå igenom någon slags korrekthetskontroll och att det gott och väl kan hända att jag likväl inte kommer att stå med i Sametingets valgmanntall. Vi får se. Fortsättning följer.

Max Mackhé

Advertisements